En del av kommentarerna gällde hur politiker i Stockholm skall hanteras. Känslan är att projektet inte är tillräckligt intressant ur Stockholmskt perspektiv. Det står ju ganska klart att det egentligen finns en politisk majoritet för höghastighetstågen. Däremot är det inte så många som är engagerade i frågan och huvuddelen av moderaterna är motståndare av i huvudsak finansiella skäl. För att påverka politikerna står det utom allt tvivel att ett näringslivs- och medborgarengagemang är viktigt. Det räcker inte med att alla kommun- och regionalpolitiker längs bansträckningarna är positiva. Det förekom förslag om att kalla alla regionens riksdagspolitiker till en hearing för att konstatera att de är positiva till höghastighetsbanan och få dem att förstå att de i annat fall kommer att få svårt att bli valda.
Lobby- och påverkansarbete har olika syften i olika skeden. Under G Malms utredning om bansträckningar var huvudsyftet att få till Jönköping som nav. I den delen var arbetet framgångsrikt. Nu gäller det att försöka påverka så att järnvägen byggs över huvud taget. Det gäller också att smida medan järnet är varmt så att Malms utredning inte faller i glömska och sträckningen kommer upp som en fråga igen. En idé kan vara att försöka få till oväntade allianser. Eftersom motståndet också främst är finansiellt så måste den frågan angripas speciellt. Finansiering, samhällsnytta och totalkostnad är viktiga frågor i påverkansarbetet.
Ekonomin var uppe till diskussion. 125 Mdr som är indikerad som totalkostnad tyckte flera var ganska lite pengar om man vet att staten är förutsedd att stå för 59 Mdr. Uppdelat på 15 — 20 år gör det 3 — 4 Mdr per år. Samtidigt är det ett projekt som inte passar in i den 4års cykel som mandatperioderna utgör. Frågan är också om 125 Mdr verkligen kommer att räcka? Det kanske blir 200 Mdr innan projektet är klart. Staten vill inte heller skriva av investeringen under flera år trots att projektet är mycket långlivat, säkert 100 — 150 år. Detta är ett synsätt som kan förundra ur näringslivssynvinkel. Beloppet kan också jämföras med de 100 Mdr som staten fick vid utförsäljningen av bara 2 bolag under denna mandatperiod.
När det gäller höghastighetsbanans betydelse så måste förståelsen för att detta är ett samhällsbyggnadsprojekt med internationell anknytning öka. Det är inte fråga bara om att komma fram någon kvart snabbare. Det är fråga om att öka framkomligheten för godståg, att vidga arbetsmarknadsområden och att knyta Sverige till kontinenten. Det är heller inte aktuellt att ställa bil och flyg mot tåg utan alla trafikslag har sin plats i samhället.
Slutsatsen blev:



